Dödsbodelägares insyn i hur boet förvaltas

När en boutredningsman förvaltar ett dödsbo är den statliga tillsynen begränsad. Riksrevisionen granskade saken 2025 — och slutsatsen säger något om varför förfarandet, inte priset, är det delägarna behöver kunna följa.

Den här sidan fördjupar ett avsnitt ur guiden att sälja någon annans egendom — och kunna redovisa hur.

Riksrevisionens iakttagelse

I granskningen Statens insatser vid hantering av dödsbon (RiR 2025:23, överlämnad den 7 oktober 2025) undersökte Riksrevisionen bland annat tillsynen över boutredningsmännens förvaltning.

Det är mycket ovanligt att tingsrätterna utser en god man eller någon annan att granska boutredningsmannens förvaltning.Riksrevisionen, RiR 2025:23

Detta innebär att det i dag saknas en samlad bild av hur boutredningsmän generellt utför sina uppdrag, hur lång tid uppdragen tar och vilka ersättningsnivåer som betalas ut.Riksrevisionen, RiR 2025:23

Förklaringen, enligt granskningen, är att dödsbodelägare sällan begär en sådan granskning och att tingsrätterna saknar den insyn i förvaltningen som krävs för att kunna ta egna initiativ.

Vad det betyder för delägarna

En delägare som i efterhand undrar hur lösöret avyttrades har alltså sällan en oberoende kontroll att luta sig mot. Det som återstår är förfarandet självt: att egendomen var öppet utbjuden, var och hur länge, och vilka bud som kom in.

Budgivs iakttagelse: när själva avyttringen dokumenteras får delägarna insyn i just den del av förvaltningen som annars är svårast att följa. Det är vår observation, inte en rekommendation från Riksrevisionen — myndigheten rekommenderar en översyn av regelverket, inte någon särskild leverantör.