Den nya konkursprocessen från 1 juli 2026 – detta förändras för konkursförvaltaren

Den 1 juli 2026 trädde ett nytt konkursförfarande i kraft. Det är den största förändringen av konkurshanteringen sedan konkurslagen (1987:672) började gälla. Flera uppgifter flyttas från tingsrätten till konkursförvaltaren och till tillsynsmyndigheten, bevakningsförfarandet förenklas och handläggningen koncentreras till tolv tingsrätter.

Reformen bygger på propositionen Ett nytt konkursförfarande (prop. 2024/25:135). Syftet är att göra konkursförfarandet mer modernt och effektivt genom att renodla domstolens roll och låta förvaltaren och tillsynsmyndigheten sköta mer av den löpande handläggningen. Nedan sammanfattas de förändringar som har störst praktisk betydelse för konkursförvaltaren.

1. Tingsrättens roll förändras

Tingsrätten beslutar även fortsättningsvis om ett företag eller en person ska försättas i konkurs och utser konkursförvaltaren. Efter konkursbeslutet avslutar domstolen däremot sitt ärende och hanterar därefter bara sådant som kräver domstolens särskilda kompetens – tvistiga frågor, överklaganden och tvister om fordringar eller utdelning.

Handläggningen koncentreras samtidigt till tolv tingsrätter: Attunda, Borås, Göteborg, Helsingborg, Jönköping, Malmö, Stockholm, Sundsvall, Södertörn, Umeå, Uppsala och Örebro.

Egen sida: vad tingsrätten slutade göra →

2. Konkursförvaltaren tar över fler uppgifter

Flera uppgifter som tidigare låg på domstolen flyttas till förvaltaren. Förvaltaren tar över uppgiften att besluta att ett bevakningsförfarande ska hållas i konkursen, att genomföra bevakningsförfarandet och att göra den inledande prövningen av ett ackordsförslag.

Förvaltaren får därmed en mer självständig processledande roll i frågor som tidigare avgjordes av tingsrätten.

3. Kronofogdens nya roll

Tillsynsmyndigheten i konkurser, som är en del av Kronofogden, tar i de flesta fall över uppgiften att fastställa utdelningsförslag och förvaltararvode. Enligt Kronofogden gäller det även när arvodet är tvistigt. Myndigheten beslutar också om avslut av konkursen – avskrivning eller utdelning, inklusive kungörelser och underrättelser – och om anstånd med förvaltarberättelsen.

Egen sida: var konkurshandlingar hanteras efter reformen →

4. Bevakningsförfarandet efter reformen

Bevakningsförfarandet förenklas. Förlikningssammanträdet avskaffas, och den som har gjort en anmärkning får själv återkalla den eller ingå en förlikning. Beslutet om att ett bevakningsförfarande över huvud taget ska hållas ligger nu hos förvaltaren.

Egen sida: bevakningsförfarandet hos förvaltaren →

5. Vad förändringen betyder för dokumentation och arbetsflöden

Reformen inför inte något nytt formkrav på hur en avyttring ska dokumenteras. Förvaltarens skyldighet att ta tillvara borgenärernas gemensamma rätt och att redovisa förvaltningen kvarstår oförändrad.

När fler beslut fattas av förvaltaren och tillsynsmyndigheten i stället för av domstol får förvaltarens egen löpande dokumentation i praktiken en ännu mer central roll i ärendets hantering. Budgivs iakttagelse – inte ett lagstadgat krav

Det är en iakttagelse, inte ett rättsligt krav. Men i den mån ett beslut om arvode, utdelning eller en anmärkning ska kunna prövas av tillsynsmyndigheten snarare än av en domstol som följt ärendet, blir det underlag som förvaltaren själv byggt upp under förfarandet lättare att luta sig mot. För avyttringen av lösöret innebär det samma sak som tidigare: att kunna visa var egendomen var utbjuden, hur länge, vilka bud som kom in och vilket beslut som fattades.

6. Vad förändras inte?

Konkursbeslutet fattas fortfarande av tingsrätten, och det är fortfarande tingsrätten som utser förvaltaren. Förvaltarens grunduppdrag – att ta tillvara borgenärernas gemensamma rätt och bästa – är oförändrat, liksom skyldigheten att upprätta förvaltarberättelse och slutredovisning. Lösöret ska fortfarande realiseras på det sätt som är mest fördelaktigt för boet, och valet av försäljningssätt är fortsatt fritt (konkurslagen 8 kap. 7 §).

7. Checklista för konkursförvaltare

• Kontrollera vid vilken av de tolv tingsrätterna ärendet ska handläggas.
• Planera för att själv besluta om och genomföra ett eventuellt bevakningsförfarande.
• Räkna med att utdelningsförslag och arvode fastställs av tillsynsmyndigheten, inte av domstolen.
• Notera att förlikningssammanträdet är avskaffat och att anmärkningar kan återkallas eller förlikas direkt.
• Säkerställ att avyttringen av lösöret dokumenteras löpande – var egendomen var utbjuden, hur länge, vilka bud som kom in och vilket beslut som fattades.